Att sluta på Skeppis

Jag har haft ett dunderår på Skeppis. Mycket blev inte som jag tänkt, det jag tänkte att jag skulle utvecklas med klarade jag inte. Men Rasmus sa till mig att "det är klart att du har utvecklats! man har svårt att märka det själv". Det kändes skönt, hoppas det är sant. Joooo. Men visst är det sant! Jag kanske inte blivit nån stjärna på gitarr, men jag har lärt mig en massa grejer. Främst tror jag att det är nån slags ännu större öppenhet inför musik - genrer, instrument, kulturer - som jag känner mig inspirerad av att fortsätta jobba med, och särskilt som lärare går det fint att vara inspirerad av det... I höst skall jag fortsätta min bana på lärarutbilningen, Musikhögskolan tar vid direkt efter sommarlovet. Där handlar det mesta om YMCA och komp på gitarr, trummor, synt och bas men jag ska inte glömma mina upplevelser på skeppis. Och jag ska inte glömma er. :) Jag har inte hängt så mycket mer er som jag kanske innerst inne skulle velat, men jag har fått klämma lite på er. Och det är jag sjukt glad för.

 
Så fina typer. Så fina ihop. Ro ro till fiskeskär boys.

 
 





Den här sista videon är en låt som jag själv har skrivit. Den blev ingen höjdare här på livespelningen för jag hade inte hunnit tänka ut hur jag skulle sjunga på höjningen (som inte är någon höjning). Men jag hade med mig helt underbara klasskompisar som kompade sjysst! 
PUSS PÅ ER ALLESAMMAN!
JAG KOMMER SAKNA ER!





Å glöm aldrig att denna går att titta på... När du vill var du vill! ;) Ring mej om ni vill ha en glad körtjej som kan steppa och spela munspelssolo samtidigt efter sommaren!



Trackback
RSS 2.0