Sydisar på "Måndagsklubben"


Återigen en mysig kväll på Chicago. De har startat något som heter "Måndagsklubben" sedan en knapp månad tillbaka där en äldre publik inbjuds till dans. Det är så bra tycker jag! Mer dansutrymme åt alla åldrar! Hos denna publik är det tydligen av intresse med Sydisar - sydafrikanska bitar. Jag sjöng Girl från Ipanema och Flickan i Havanna bland annat.


RACING med kvittrande pojkar

Det var nu ett tag sedan RäserOrkestern sågs - det var senast på vår spelning i oktober. Det kändes i magen, att vet var så. Jag har vid sidan om vår "professionella relation" jättevarma känslor för hela gänget, jag tycker om dem allihopa för de är så härliga på olika sätt.
Vi fick en ny stjärna i gänget också - Viktor vikarierar på obestämd tid för vår keyare Erik. Det där måste jag prata med honom om ja.. Han var oerhört lyhörd, duktig och framför allt han vågade kommentera grejer som kunde göras annorlunda - skitlyxigt att få ett par distanserade öron sådär!
Vi repade 21 låtar på 5 timmar. Det tar alltså... jag blir trött och min röst kändes inte 100 under hela dagen, kan bero på att jag inte sovit ordentligt på tre veckor å är förkyld. Jag önskar mig "Fågelsångboken" i julklapp!


Brahms & Lefébure-Wely och så lite schwing på det



Idag hade min kör Cantores konsert i Sofia Kyrka.
Vi sjöng Drei geistliche Chöre, Ave Maria & der. 13 Psalm av Johannes Brahms. Vi var fina, orkestern spelade bra och det spelades ett stycke av någon Louis James Alfred Lefébure-Wely som hette Offertorie, jag tycker att det var helt sjukt! Det är kul när man hör grejer i musiken som man tycker är rolig. Jag kan inte peka på det jättekonkret, men det finns ju en musikalisk humor liksom... ibland undrar jag om kompisitörer har en självdistans och tycker vissa grejer är småkul eller om de tar sig själva på fullt allvar.

RSS 2.0