Elinor

Hej på er, hej hej!
Nu ska jag börja med veckans ordspråk här på bloggen. Jag har alltid älskat ordspråk, särskilt när de är så där torftigt tråkiga. 

"Bättre älskat och förlorat än att aldrig ha älskat."


Ni som känner mig vet väl att jag nästan har det här som motto. Det inrymmer så mycket carpe diem, livsnjutning och sådär. Samtidigt finns ju ett uns av att go all in också, att göra saker på riktigt.
Mr Broberg säger det ju själv så bra, jag kommer aldrig att sluta dela med mig av den här låten, som är världens bästa. Han trycker väl lite mer på att man ska ta lite risker också... Men det är bra! Hurra hurra! Jag kommer alltid att se upp till Robert Zero Karl-Oskar Broberg för hans förmåga att vara kreativ med språket. Han var min allra första idol, det var ju i den där fylla-globen svängen han fick min uppmärksamhet när jag var 6... när jag var 8 år så fick jag en kram av honom på en konsert. Magiskt!

Slit'än (ordspråket) mä hälsan så hörs vi snart igen!



Voici, un petit première... Je vais lancer un proverbe chaque semaine ici sur mon bloooog. J'adore proverbes, surtout quand ils sont pauvres / indigents... Mais aujoud'hui il n'est pas pauvre de tout! :

"Mieux vaut avoir aimé et perdu que n'avoir jamais aimé"

Je crois que c'est un proverbe suedois en fait. Il est bien, non? À mon avis, il contient beaucoup de "carpe diem", Vivre! et... oui, moi je tiens toujours de suivre ce proverbe. Mais bon, c'est pas très facile en France, franchement. J'ai peur ici. Haha. Pas bon. Maiiiis, s'arrive p-e.

Bisous à tous. / La votre pour toujours, Elinor!